Ett arbetsmöte är ett möte för alla anställda i ett företag eller en verksamhet. Detta inkluderar även anställda som uteslutande arbetar på fältet. Kraven för ett möte anges i lagen om konstitution för företag. Mer exakt i paragraferna 42 till 46 BetrVG. Där regleras bland annat sammansättningen av mötet, regelbundna arbets- och avdelningsmöten, tidpunkten och inkomstbortfallet, ämnena för arbets- och avdelningsmötena eller till och med de behöriga representanterna och föreningarna mer detaljerat. Inbjudan till arbetsmötet utfärdas av Företagsråd och leds också av ordföranden i företagsrådet. Det är viktigt att notera att inte alla får delta i detta möte. Eftersom detta möte är ett företagsmöte hålls det medvetet inte offentligt.

Tyvärr är det möjligt att inte alla anställda kommer att kunna delta i det planerade mötet. Det kan bero på en mängd olika saker, t.ex. skiftarbete i ett tillverkningsföretag. Om så är fallet har företaget rätt att anordna så kallade partiella möten. Detta regleras mer i detalj av § 42 (1) BetrVG. Enligt § § 42 (2) i lagen om konstitution för verk det finns ett avdelningsmöte för anställda som organisatoriskt eller geografiskt är placerade i en annan del av företaget. Även i detta fall leds avdelningsmötet av en medlem av Företagsråd. I likhet med arbetsmötet är avdelningsmötet inte öppet för allmänheten och kan organiseras som ett partiellt möte. Avdelningsmötet måste dock vara nödvändigt för att diskutera de anställdas intressen.

I allmänhet måste ett företagsmöte hållas och sammankallas varje kalenderkvartal. Vid detta möte ska företagsrådet lägga fram en verksamhetsberättelse och arbetsgivaren en årsredovisning. I allmänhet skall Företagsråd Men han bör ha en bra metod för att se till att ett arbetsmöte inte blir tråkigt. Han bör involvera de anställda i diskussionen eller få dem att prata. Anställda bör därför inte bara använda ett arbetsmöte för att fly från sin arbetsplats under två glada timmar, utan snarare använda möjligheten att delta och bidra till vad som händer i företaget. Det finns sällan ett bättre tillfälle att påpeka missförhållanden, undvika missförstånd eller stärka företagsklimatet. Ett bra arbetsplatsträff kräver därför en hög grad av planering och engagemang från företagsrådets sida. Om ett arbetsmöte har gått bra kommer arbetsstyrkan eller de anställda att prata om det under lång tid efteråt, eller till och med vara besvikna om mötet inte gick som de hade hoppats.

Ytterligare arbetsmöten kan dock hållas när som helst utöver de obligatoriska arbetsmötena, förutsatt att företaget eller organisationen har ett viktigt skäl för att göra det. Det kan t.ex. handla om nedläggning av en avdelning eller en del av verksamheten. Företagsrådet har rätt eller till och med skyldighet att sammankalla ett arbetsmöte och att ta upp det nödvändiga viktiga skälet på dagordningen. Skyldigheten uppstår också om mötet sammankallas på begäran av arbetsgivaren eller av minst en fjärdedel av de röstberättigade arbetstagarna. Platsen för arbetsmötet avtalas vanligtvis mellan arbetsgivaren och de anställda. Företagsråd i själva företaget. För detta används ett lämpligt rum eller, i mycket stora företag, en produktionshall eller företagets matsal. Om arbetsgivaren och företagsrådet inte kan nå en direkt överenskommelse och hitta en fredlig lösning, i händelse av en tvist Företagsråd där mötet kommer att äga rum. Om platsen därför ligger utanför företaget, står arbetsgivaren ensam för hela kostnaden för arbetsmötet.

Företagsrådet ansvarar även för kallelsen till mötet och fattar beslut om detta vid ett ordinarie företagsrådsmöte. Företagsrådet planerar de ämnen som ska diskuteras och registrerar dem i en dagordning. Denna baseras även på de förslag som arbetsgivaren eller de anställda (minst en fjärdedel av de röstberättigade) lämnat in. Förutsättningen är fortfarande att motionerna behandlas om och i den utsträckning som en korrekt organisation av företagsmötet fortfarande kan garanteras. Om ett företagsmöte hålls på företaget måste arbetsgivaren rapportera om vissa ämnen (förutsatt att affärssekretessen inte påverkas). Detta omfattar bland annat företagets miljöskydd, den ekonomiska situationen och den planerade utvecklingen av företaget, den fortsatta integrationen av utländska arbetstagare som är anställda i företaget samt personal- och socialförsäkringssystemet. 

I synnerhet måste arbetsgivaren se till att den också tar upp frågan om jämställdhet mellan könen i företaget. Affärshemligheter eller företagshemligheter får och får inte nämnas. Det kan t.ex. röra sig om recept, olika tekniker eller annan information som anses vara konfidentiell gentemot konkurrenter och allmänheten.

Alla ämnen kan dock tas upp, t.ex. kollektivavtalsförhandlingar, sociopolitiska eller ekonomiska aspekter av alla slag. Det är förbjudet att i hemlighet spela in samtal eller uttalanden som görs på arbetsplatsträffen. Detta skulle strida mot principen om förtroendefullt samarbete och deltagarnas individuella personliga rättigheter. Om det finns en inspelning som inte är hemlig måste mötesordföranden uttryckligen informera deltagarna om detta. I samband med coronapandemin var det också möjligt att spela in företagsmöten med hjälp av § § 129 BetrVG med hjälp av video- och/eller telefonkonferenser. Anledningen till detta var att minska smittorisken för anställda och andra deltagare i arbetsmötet. Eftersom det digitala arbetsmötet kan ha kränkt person- eller dataskyddsrätten var det dock under lång tid oklart om det kunde hållas. 

Skälet till detta var att inspelningar eller ljudupptagningar hade kunnat göras i hemlighet. Ett annat argument mot att hålla arbetsmöten i digital form var den vanliga dynamiken i ett arbetsmöte, som kunde gå förlorad om deltagarna bara kunde uppleva mötet på skärmen. Skälen för videomötet var bland annat kostnadsbesparingar, deltagande av fältpersonal utomlands, det enkla genomförandet genom användning av smarttelefoner och begränsningen av coronaviruspandemin genom att minska risken för infektion. Av denna anledning § § 129 BetrVG förlängt till och med den 19 mars 2022. Det är inte längre möjligt att hålla arbetsmötet som en del av en video- eller telefonkonferens och det finns ingen ytterligare rätt till denna typ av möte.

Själva mötet äger rum under arbetstid, såvida inte ett undantag måste göras på grund av företagets praxis. Om en anställd vill kommentera en viss punkt på mötet måste han eller hon ges möjlighet att göra det. Anställda kan också lämna in motioner till företagsrådet och göra ett omfattande uttalande. Det bör särskilt noteras att inte bara tiden för själva företagsmötet, utan även restiden och restiden måste betalas till de anställda som arbetstid. Arbetsgivaren måste bära hela kostnaden för eventuella resekostnader och ersätta dessa till de anställda. Det blir problematiskt om det på arbetsmötet diskuteras ämnen som, med beaktande av alla ovanstående principer, strider mot dem och den verkställande direktören inte kan fullgöra sina skyldigheter. Företagsråd inte lyckas vidta åtgärder mot dessa samtal eller stoppa dem. 

Följaktligen har arbetsgivaren då rätt att sänka lönerna under den tid som denna fråga varar. Det är viktigt att notera att arbetstagarnas underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet äventyrar arbetsfreden. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att tillhandahålla gästfrihet för deltagarna i arbetsmötet. Om företagsrådet tillhandahåller eller har tillhandahållit gästfrihet, har företagsrådet inte rätt att kräva ersättning för kostnaderna från arbetsgivaren. Anledningen till detta är att lagen om konstitution för företag inte ålägger företagsrådet någon skyldighet att tillhandahålla gästfrihet.

Förutom företagsrådet och de ordinarie arbetstagarna deltar vanligtvis även andra personer i ett företagsmöte. Dessa kan i synnerhet vara arbetsgivaren, ledande anställda som gäster, icke stödberättigade tillfälligt anställda, auktoriserade fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, medlemmar utanför företaget eller andra personer, förutsatt att deras deltagande tjänar syftet med att hålla själva företagsmötet och också är relevant.

Om fackföreningar står bakom företagen måste de alltid informeras om tid och dagordning för arbetsmötet. Anledningen till detta är att de fackliga representanterna har rätt att närvara vid företagsmötet om de anser att det finns anledning till det. Det är inte möjligt för företagsrådet eller arbetsgivaren att hindra de fackliga representanterna från att närvara. Detta gäller dock inte för arbetsgivarföreningar. Dessa har inte någon egen rätt att närvara vid ett arbetsmöte. Det är mycket viktigt att notera att intern fred och arbetsprocesser inte får störas vid någon tidpunkt. Diskussionsämnen som politiska aktiviteter, förolämpningar eller stötande uttalanden är därför förbjudna och måste i tveksamma fall stoppas av mötesordföranden. I tveksamma fall kan den störande personen också uteslutas från hela arbetsmötet och utvisas från rummet.

Om det pågår en arbetskonflikt är det fortfarande möjligt att hålla ett arbetsmöte och få det att äga rum. Faktum är att acc. § 72 (2) BetrVG ett förbud mot stridsåtgärder för arbetsmötet, men detta hindrar inte att arbetsmötet hålls. Detta gäller dock endast i den utsträckning som arbetsmötet används som ett informationsverktyg för de anställda och inte som ett medel för kamp. Om företagsrådet använder företagsmötet som ett medel för konflikt (till exempel schemaläggning under en mycket hög arbetsbelastning) utan ett tillåtet skäl kan det anses vara ett otillåtet medel för konflikt. Ersättning för arbetsmöte under stridsåtgärd ska likväl utgå. Ett arbetsmöte får inte heller användas av företagsrådet för att ge de anställda lön. Detta skulle kunna ses som ett ingrepp i stridsåtgärdspariteten.

Även processuella aspekter är relevanta. För tvister i samband med byggmöten, till exempel Arbetsrätt bestämmelser. Den behöriga domstolen är därför också arbetsdomstolen i resolutionsförfaranden. Ett åsidosättandeförfarande (om kallelsen till mötet inte utfärdas i tid) kan vara ett exempel på en tvistefråga. Men om tvistefrågan är den lön som arbetsgivaren inte vill betala för den tid som arbetsmötet pågår, måste detta tas upp i arbetsdomstolen i ett domstolsförfarande.

Arbetsmötet måste särskiljas och särskiljas från ett personalmöte som sammankallas av arbetsgivaren. Detta innebär att arbetsgivaren kan bestämma innehåll, plats och tid för arbetsprestationen efter eget gottfinnande med hjälp av sin rätt att utfärda instruktioner. Personalmöten används t.ex. för att uppfylla arbetsgivarens föreskrivna informations- och klargörandeskyldighet. Detta gäller t.ex. om det inte är möjligt för arbetsgivaren att fullgöra sin informations- och utbildningsskyldighet i enskilda samtal mellan sig och arbetstagarna. Arbetstagaren är också skyldig att delta i detta evenemang. I jämförelse mellan personalmöte och arbetsmöte får arbetsgivaren inte använda ett personalmöte som en motåtgärd till arbetsmötet. Detta måste åtminstone antas om personalmötet ligger mycket nära i tid till arbetsmötet. Detta gäller dock även om arbetsgivaren vägrar att delta i det faktiska arbetsmötet eller, om han deltar, inte fullgör sin rapporteringsskyldighet eller inte gör det i tillräcklig utsträckning.

Om arbetsgivaren vill hålla ett personalmöte utanför arbetstid, är denna åtgärd föremål för medbestämmande om arbetsgivaren utövar sin rätt att utfärda instruktioner eller om arbetstagaren har en skyldighet gentemot arbetsgivaren under denna tid som tvingar dem att delta. Personalmötet är inte heller offentligt och sammankallas och leds av ordföranden i arbetstagarrepresentationen. Personalmötet skall också äga rum minst en gång per år. Personalmötet ska normalt äga rum under arbetstid, men endast om det inte finns några officiella eller operativa skäl som talar emot detta. I likhet med vad som gäller för arbetsplatsträffen ska den tid som ägnas åt deltagande i personalmötet och resor till och från mötet ersättas som arbetstid. Arbetsgivaren får inte heller här göra undantag. Den grundläggande skillnaden är alltså fortfarande att arbetsmötet är ett informationsutbyte mellan företagsrådet och arbetsgivaren eller arbetstagaren, medan personalmötet är en kommunikation mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.