Advokat för varningsbrev inom varumärkesrätten

Advokatbyrå för varumärkesrätt i Kerpen, Köln och Witten

Industriell äganderätt | Stark partner inom varumärkesrätt, konkurrensrätt och upphovsrätt

Varumärkesrätt med varningsbrev som följd

Advokatbyrå för varumärkesrätt i Kerpen, Köln och Witten

Advokat inom - Immaterialrätt | Varumärkesrätt | Arbetsrätt | Straffrätt | IT-rätt | Dataskydd

Att skydda sitt eget varumärke genom att registrera det hos en varumärkesmyndighet är särskilt viktigt för att kunna försvara sig mot varumärkesintrång. Varumärken är därför registrerbara rättigheter till ens eget varumärke i förhållande till den exklusiva användningen av detta varumärke. Detta kan göras på både nationell och internationell nivå. Det är därför möjligt för varumärkesinnehavaren att få en domstol att förbjuda någon annan att använda liknande eller identiska kännetecken för identiska eller liknande produkter. Förutsättningen för detta är att det finns en risk för förväxling mellan produkterna. I lagen anges följande möjliga exempel på olovlig användning § 14 MarkenG i punkterna III och IV på. I synnerhet bör utsläppandet av sådana produkter på marknaden och erbjudandet av sådana produkter nämnas här.

advokats varningsbrev varumärkesrätt, advokats varningsbrev varumärkesrätt Kerpen, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev, advokats varningsbrev Kerpen, advokats varningsbrev Witten, advokats varningsbrev Witten, advokats varumärkesrätt, advokats varningsbrev, varningsbrev varumärkesrätt

Möjligheten att med tillstånd namnge ett varumärke från tredje part / produktbeskrivning / i reklam

Varningsbrev från advokat varumärkesrätt | Möjlighet till tillåten namngivning

I vissa fall är det tillåtet att namnge ett varumärke från tredje part. Detta är tillåtet om du behöver det för din egen produktbeskrivning. Detsamma gäller för beskrivande information eller i tillåten men jämförande reklam för produkter. Varumärken får också nämnas i beskrivningen av reservdelar. Om ett varumärke används på detta sätt är det inte ett intrång i näringsfriheten. Se dom: EG-domstolen, dom av den 11 september 2007, C-17/06, punkt 34.

För detta ändamål måste varumärket namnges på ett sådant sätt att det utan tvekan kan identifieras som ett varumärke från tredje part. Detta innebär att produkten eller varan inte får betecknas som företagets eget varumärke eller ge intryck av att vara det. Tredjemansvarumärket måste också namnges specifikt. En annan princip är att tredje mans varumärke inte får användas i reklamsyfte till förmån för företaget självt. Tredjemansvarumärket måste användas med viss omsorg. En reklameffekt måste därför vara nödvändig och får inte användas för personlig vinning. Dom: BGH:s dom av den 28.06.2018 I ZR 236/16.

Det är inte heller möjligt för varumärkesinnehavaren att förbjuda återförsäljning av varorna eller, i detta specifika fall, reklam för de varor som är försedda med varumärket. Detta framgår av den varumärkesrättsliga konsumtionsprincipen. Användningen av en annan persons varumärke kompletterar också de tillåtna möjligheterna.

Användningen av modellnamn och förkortningar är ännu inte klart fastställd. För närvarande är det så att andra företag använder modellnamn som "Fiesta" eller "Mini" för att marknadsföra sina egna produkter eller varor. Detta välkomnas inte av de större företagen, som Ford och BMW i detta fall, eftersom de redan antar ett varumärkesintrång här och ser rättsliga konsekvenser som en följd av detta. Huruvida ett sådant intrång faktiskt har skett beror bland annat på om namnet i sig betraktas som ursprungsbevis för annonsörens eget varumärke eller inte. Om du föredrar och vill använda modellbeteckningar för dina varor är det också tillrådligt att göra en meningsfull varumärkesundersökning i förväg för att förhindra eventuella konflikter med andra varumärken.

Risken för förväxling av varumärken

Advokat Varningsbrev Varumärkesrätt | Risk för förväxling

Innan en rättstvist uppstår inom ramen för Varumärkesrätt Om varumärkesinnehavarens rättigheter kränks måste detta vara känt. Det är irrelevant om varumärket i fråga är ett ordmärke, ett figurmärke eller ett ord-/figurmärke. Förväxling av varumärken uppstår konkret genom en växelverkan mellan särskiljningsförmåga, känneteckenslikhet och/eller varuslagslikhet. 

Om varumärkesinnehavaren skapar en omisskännlig karaktär för sitt varumärke på alla dessa nivåer är det mer sannolikt att motstående varumärken eller produkter kommer att vara olika och ingen risk för förväxling kan skapas. Ju större skillnaden är mellan varumärkena eller produkterna/tjänsterna, desto större är skyddet för varumärket och desto större är dess oberoende.

I konkreta termer föreligger en risk för förväxling när visuella, begreppsmässiga eller fonetiska element i det andra varumärket ställs mot varandra och följaktligen är likartade. Det är inte fråga om en kombination av alla faktorer, utan en av dessa är i tveksamma fall tillräcklig för att anta förväxling. Kopior av varumärkena "Nike", "Adidas" eller "Puma" imiteras ofta och är vanligtvis förväxlingsbara. 

Den visuella representationen av varumärkena verkar inte alltför komplex och kopieras därför snabbt. Framför allt är bokstäverna och figurmärket bekanta för nästan alla och skapar en bild. Det är också viktigt att notera att om varumärkena är fonetiskt lika, kommer uttalet inte att orsaka förväxling. Det finns ofta en fonetisk likhet i varumärkets förkortningar.

Ett varumärkesintrång kan också antas om återgivningen av ett figurmärke är alltför lik ord/figurmärket i ett annat varumärke. Ett exempel på detta är en figurframställning av en nyckel på varumärket "Brauerei Beck", som tillverkar välkända ölsorter. Ett annat varumärke, som benämndes "Original Schlüssel Obergärige Handwerkliche Hausbrauerei" av innehavaren "Schlüssel GmbH & Co. KG", har kränkts genom avbildningen av nyckeln i ord-/figurmärket för "Brauerei Beck". 

Under tiden har det intrångsgörande varumärket registrerats på nytt på grund av en överföring av rättigheter och varumärket har sedan upphävts efter en ansökan från innehavaren. Detta gör det än en gång tydligt hur komplicerad Varumärkesrätt delvis, eftersom en lekman i tveksamma fall inte tar Intrång i varumärke på. BGH fattade ett särskilt beslut den 18 mars 1999 under referensnumret: I ZB 24/96, där just dessa Intrång i varumärke fastställdes.

Intrång i välkända varumärken

Advokatens varningsbrev varumärkesrätt | Intrång i välkända varumärken

Intrång i normala varumärken är redan förbjudet. I avsnitt 14 II nr 3 regleras dock även skyddet av välkända varumärken. Det handlar bland annat om att utnyttja eller försämra dessa välkända varumärken för egna syften. Avsnitt 14 II nr 3 lyder:

§ 14 - Varumärkesinnehavarens ensamrätt, förbudsföreläggande, skadeståndstalan

[…]
(2) Tredje man får inte, utan varumärkesinnehavarens samtycke, inom ramen för näringsverksamhet, med avseende på varor eller tjänster [...]
3. använda ett tecken som är identiskt med varumärket eller ett liknande tecken för varor eller tjänster om varumärket är välkänt i Tyskland och användningen av tecknet drar otillbörlig fördel av, eller är till förfång för, det välkända varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende utan skälig anledning. [...]

Tidigare stod det alltid att det krävdes en risk för förväxling för att göra intrång i ett varumärke. Detta är inte längre fallet med välkända varumärken. För välkända varumärken krävs endast en känneteckenslikhet. Detta innebär att ett välkänt varumärke redan är föremål för intrång om man kan anta att det finns ett samband mellan det intrångsgörande och det intrångsgörande varumärket. Användningen av kännetecknen måste därför generera ett ekonomiskt samband. Ett varumärkes eget skydd skapas genom dess särskiljningsförmåga från andra varumärken. Ett intrångsvarumärke gör detta även om det angriper och försämrar denna särskiljningsförmåga, men endast i de Nice-klasser där detta varumärke sedan registreras.

Tanken bakom en sådan Intrång i varumärke är naturligtvis likheten med det välkända varumärket och genereringen av kunder genom effekten av det välkända varumärket. Varumärket har en attraktionskraft som vill utnyttjas. Innehavaren av det intrångsgörande varumärket vill främja sin försäljning utan eller med så liten ansträngning som möjligt och utnyttja det intrångsgörande varumärket. För att en sådan risk ska föreligga måste det vara möjligt att en konsument skulle kunna ändra sitt köpbeslut endast på grund av förekomsten av det andra varumärket. Välkända varumärken är varumärken med renommé om en betydande del av allmänheten är medveten om att de varor eller tjänster som omfattas av varumärket är berörda. Se BGH, GRUR 2015, 1114/1115 - Hoppande pudel. 

Om det inte är möjligt att fastställa fasta procentsatser för en erforderlig grad av erkännande, måste detta fastställas på grundval av alla relevanta omständigheter, såsom varumärkets marknadsandel, dess intensitet, omfattningen och varaktigheten av användningen eller omfattningen av de investeringar som gjorts - Oberlandesgericht Köln, dom nr 6 U 230/12, 11.04.2014, 6 U 230/12. 11.04.2014, 6 U 230/12. I det specifika fallet tvistade tillverkare av konfektyrprodukter om produkter från "Goldbären" och "Lindt Teddys", eftersom dessa Teddys var förpackade i guldfolie. Förpackningen och den specifika utformningen av "Lindt Teddys" gjorde intrång i rättigheterna för varumärkesinnehavaren av "Goldbären".

Frimärken med enstaka bokstäver

Advokats varningsbrev varumärkesrätt | Varumärken med enkla bokstäver

I detta avseende är det tveksamt om varumärken med endast en bokstav, t.ex. "T", kan vara registrerbara varumärken. Det finns inget enkelt svar på denna fråga. Snarare, som med nästan alla juridiska frågor, kommer det ner till frasen: "Det beror på". Av denna anledning har domstolarna också dömt olika i vissa fall. I avsnitt 3 I i den tyska varumärkeslagen beskrivs mer exakt vilka tecken som kan skyddas som varumärken. Enligt listan omfattar detta även bokstäver. Dessutom måste kunden dock förknippa ett visst varumärke med denna bokstav. 

Om den enskilda bokstaven saknar särskiljningsförmåga kan den inte registreras. Detsamma gäller om brevet har en beskrivande funktion för allmänheten och därför används för allmänheten. En annan aspekt som måste beaktas är i vilken klass bokstaven ska registreras. En kombination av bokstav och Nice-klass måste därför beaktas. BGH:s beslut av den 18 april 2002, I ZB 23/99 - nummer "1" var ännu mer specifikt. Här beslutades att även siffran "1" är registrerbar. Siffran var registrerad som ett varumärke för cigaretter. Det fanns varken någon brist på särskiljningsförmåga eller något behov av att hålla märket fritt.

I fallet "T" fattades dock ett annat beslut. Deutsche Telekom ville registrera ett "T" i Nice-klasserna 38 och 42. Detta "T" står i allmänhet för "telekommunikation". Det finns därför ingen särskiljningsförmåga, eftersom bokstaven kan antas vara en beskrivande faktauppgift. "T" var därför inte registrerbart för sektorn. Det var därför problematiskt att detta varumärke skulle avse de ovan nämnda Nice-klasserna. Om det hade gällt andra klasser, hade det kanske varit möjligt att registrera "T".

advokats varningsbrev varumärkesrätt, advokats varningsbrev varumärkesrätt Kerpen, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev, advokats varningsbrev Kerpen, advokats varningsbrev Witten, advokats varningsbrev Witten, advokats varumärkesrätt, advokats varningsbrev, varningsbrev varumärkesrätt

Konsekvenser

Advokat Varningsbrev Varumärkesrätt | Konsekvenser

I allmänhet kan du nu fråga dig själv i vilken utsträckning du fortfarande kan använda detta brev. Först och främst är det viktigt att veta att varumärkesrätt skydd gäller endast i den Nice-klass för vilken det registrerats. Omvänt innebär detta att bokstaven får användas utanför respektive klass. Vidare kan privaträttslig användning av varumärket inte åtalas eller förbjudas. Däremot kan användning av varumärket i näringsverksamhet vara det.

Gränser för varumärkesskydd

Advokatens varningsbrev varumärkesrätt | Gränser för varumärkesskydd

Varumärkesskyddet innehåller också vissa begränsningar. Dessa regleras i avsnitt 23 MarkenG. Innehavaren av ett varumärke eller en firma får inte förbjuda en tredje part att göra vissa saker. Detta gäller även för kommersiella transaktioner. Detta gäller bland annat

1. Den tredje partens namn eller adress om den tredje parten är en fysisk person,

2. ett tecken som är identiskt med varumärket eller firman eller ett liknande tecken som saknar särskiljningsförmåga, eller ett identiskt tecken eller ett liknande tecken som anger egenskaper hos varor eller tjänster, såsom deras slag, kvalitet, avsedda ändamål, värde, geografiska ursprung eller tidpunkten för deras framställning eller tillhandahållande, eller

3. Varumärket eller firman i syfte att identifiera eller hänvisa till varor eller tjänster som tillhör varumärkesinnehavaren, särskilt när användningen av varumärket är nödvändig för att ange det avsedda ändamålet med en produkt, särskilt som tillbehör eller reservdel eller en tjänst.

De ovan nämnda begränsningarna av varumärkesskyddet för tredje part gäller dock endast om tredje parts ansökan eller användning av varumärket är i enlighet med god affärssed.

Möjligheterna till varumärkesintrång

Advokatens varningsbrev varumärkesrätt | Variationer av varumärkesintrång

Lika omfattande som Varumärkesrätt själv verkar vara och är, finns det också olika sätt att Intrång i varumärke. Det är därför redan tänkbart att inlämnandet av en varumärkesansökan till varumärkesmyndigheten utgör en intrångshandling i förhållande till användningen av ett redan skyddat varumärke. Detta är också känt som risken för det första intrånget. För att motverka detta kommer det att vara nödvändigt att avstå från registreringen av varumärket. 

I tveksamma fall kan därför rättsliga förfaranden inledas helt enkelt genom att registrera varumärket. En annan möjlighet att göra intrång i ett varumärke finns så snart originalvaror av ett annat varumärke säljs. Eftersom varumärkesinnehavaren har ensamrätt att sälja sina varor och tjänster, får inte alla köpa och sälja varorna vidare. Detta kräver i allmänhet samtycke från varumärkesinnehavaren. Så snart samtycke har erhållits är principen om konsumtion inte längre tillämplig och det finns inget ytterligare intrång.

Under vissa omständigheter kan varumärkesinnehavaren förlora rätten att förbjuda försäljning. Förutsättningen är att varumärkesinnehavaren själv eller via en tredje part har sålt sina varor på den europeiska marknaden. Därmed är "destinationsrätten" uttömd. Tredje man får alltså sälja varumärkena som han vill. Man måste dock vara uppmärksam på vilken typ av försäljning det rör sig om. Om själva produkten säljs på ett sådant sätt att förpackningen är en del av varumärket, måste produkten fortsätta att säljas på detta sätt. Exempel: En tredjepartsprodukt säljs vidare via en försäljningsplattform, men utan tillverkarens förpackning. 

Om denna ytterförpackning nu saknas och varumärket därmed lider skada, leder detta också till en Intrång i varumärke. Det är också en överträdelse om obligatorisk information som normalt måste finnas på förpackningen tas bort.

Tänkbara, men inte listade här, är också Intrång i varumärkesrätt till exempel genom Google Ads och annonsering, sökmotoroptimering, Intrång i varumärke genom Internetdomäner, eller utnyttjande av namn som tillhör ett varumärke, helt enkelt genom en viss grad av igenkänning.

advokats varningsbrev varumärkesrätt, advokats varningsbrev varumärkesrätt Kerpen, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev varumärkesrätt Köln, advokats varningsbrev, advokats varningsbrev Kerpen, advokats varningsbrev Witten, advokats varningsbrev Witten, advokats varumärkesrätt, advokats varningsbrev, varningsbrev varumärkesrätt

Konsekvenser av ett varumärkesintrång

Advokatens varningsbrev varumärkesrätt | Konsekvenser av ett varumärkesintrång

Vad är det som Varumärkesrätt Vad de olika skyddsformerna innebär och vad som är tillåtet och inte tillåtet har nu förklarats här och i andra texter. Det bör alltid noteras att Varumärkesrätt är en exklusiv rättighet för exploatering och användning av ett varumärke. Men vad är det egentliga hotet om man gör intrång i ett befintligt varumärke?

Så snart ett varumärke utsätts för intrång kan varumärkesinnehavaren vidta rättsliga åtgärder. Målet är att uppnå en uppgörelse utanför domstol med hjälp av ett varningsbrev, som börjar med ett intrång. Syftet med detta varningsbrev är att hindra intrångsgöraren från att använda varumärket och att kräva ersättning för eventuella skador som uppstått. Förbudet mot fortsatt användning av varumärket uppnås med hjälp av ett förbudsföreläggande (cease-and-desist declaration). 

Ett varningsbrev behöver inte nödvändigtvis utarbetas av en advokat, men det är tillrådligt att söka juridisk rådgivning från början av intrånget. Om det uppstår en varumärkestvist som leder till rättsliga förfaranden känner advokaten till innehållet i tvisten och kan agera snabbt och målinriktat. Klienten drar också nytta av juridisk expertis och förmågan att göra en juridisk bedömning.

I varningsbrevet anges överträdelsen specifikt och syftet är att Intrång i varumärke för framtiden. Tillsammans med varningsbrevet skickas en förklaring om upphörande. I denna förklaring om upphörande förbinder sig intrångsgöraren att inte längre göra intrång i varumärket. Dessutom undertecknar intrångsgöraren ett avtalsvite som han åtar sig att betala om han inte upphör med intrånget. Denna förbudsförklaring kallas ibland också för en modifierad förbudsförklaring. 

Innehållet i detta är kravets omfattning, en viss allvarlighetsgrad, kvantifierat skadestånd som ekonomisk kompensation och ett avtalsvite som en markering mot risken för upprepning. Detta avtalsvite kan antingen anges direkt eller lämnas öppet och sedan kvantifieras eller omprövas i det enskilda fallet enligt domstolens bedömning. Detta ger den person som utfärdar varningsmeddelandet handlingsutrymme vid beräkningen av avtalsvitet.

I de flesta fall är en förbudsförklaring inte mer omfattande än absolut nödvändigt. Den måste dock innehålla vissa punkter för att vara rättssäker. Det är viktigt att även intrångsgöraren samtycker till denna förbudsförklaring. Det krävs därför en viss sakkunskap för att bedöma hur långt man kan och inte kan gå. Det är därför tillrådligt att konsultera en advokat så att de kan utarbeta ett juridiskt kompatibelt och bedömt varningsbrev med en cease-and-desist-förklaring. 

Endast den senare har det tekniska språket och motsvarande formuleringar. Av denna anledning bör man vara försiktig med att använda ett enkelt exempel från Internet. I de flesta fall är källan inte trovärdig och måste anpassas till de faktiska omständigheterna i fallet och de senaste rättsliga kraven.

Om en varning inte är effektiv kan även ett klagomål lämnas in. Enligt § 143 MarkenG är intrång i ett varumärke en straffbar handling. Straffet är böter eller fängelse i upp till tre år. Förutsättningen för tillämpning av § 143 MarkenG är att intrångsgöraren använder logotyperna eller varumärkena olagligt i näringsverksamhet. Om överträdelsen sker kommersiellt eller till och med av en liga, höjs straffet till minst tre månader och högst fem år.

Enligt civilrätten har innehavaren av varumärket rätt att väcka talan om förbudsföreläggande, avlägsnande och skadestånd. Detta är möjligt utöver straffrättsliga förfaranden. För att kunna kvantifiera eventuella skadestånd har rättighetsinnehavaren rätt till information. Detta inkluderar information om omsättning och den vinst som realiserats i samband med den intrångsgörande handlingen. Skadeståndet beräknas i enlighet med § 249 BGB. Enligt denna standard är intrångsgöraren skyldig att återställa den situation som skulle ha förelegat om varumärkesintrånget inte hade ägt rum. 

Det finns olika alternativ för kvantifiering. Rättighetshavaren kan välja att beräkna skadeståndet med hjälp av en licensanalogi. Det innebär att skadan är så hög som en licens att använda varumärket skulle ha kostat intrångsgöraren. Vidare är det möjligt att beräkna skadeståndet, om det är känt, i konkreta termer eller att kräva det i samband med intrångsgörarens vinst av att lämna information.

Framför allt är det viktigt att snabbt initiera och observera tidsspannet mellan överträdelsen eller kännedomen och hävdandet av anspråk. De anspråk som härrör från Intrång i varumärke preskriberas vanligtvis efter tre år från dagen för kännedom. Preskriptionstiden börjar löpa vid utgången av det år då kännedom om brottet erhölls.

Du kan få ytterligare information om varningsbrev och varumärkesintrång från vår samarbetspartner Advokat Robert Meyen.

Om du har en fråga som rör varumärkesrätt, vare sig det gäller en varumärkesundersökning, en Intrång i varumärke eller en allmän fråga, tveka inte att kontakta oss. Vi är rätt kontakt för dina personliga angelägenheter och kommer att ta hand om ditt ärende.

Behöver du stöd inom området industriellt rättsskydd?

Kontakta oss då

+49 (0) 2273 - 40 68 504

info@kanzlei-baumfalk.de

Advokatbyrå för immaterialrätt i Kerpen, Köln och Witten

Advokat inom - Immaterialrätt | Arbetsrätt | Straffrätt | IT-rätt | Dataskydd

sv_SESvenska