Den rättsliga grunden för ett entreprenadavtal är följande § 77 BetrVG. Ett arbetsavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Företagsråd. Arbetsavtalet reglerar rättigheter och skyldigheter för de anställda, arbetsgivaren eller Företagsråd av företaget. Inom den offentliga sektorn finns det inga företagsavtal, utan så kallade serviceavtal, som ingås mellan personalrådet och avdelningen. Om det finns flera Företagsnämnder inom ett företag måste ett allmänt företagsråd bildas av dessa flera medlemmar. Företagsnämnder grundas. 

Det består av en eller två ledamöter från varje enskilt företagsråd. Det allmänna företagsrådet är dock inte överordnat de enskilda företagsråden. När det gäller moder- och dotterbolag kan ett koncernföretagsråd inrättas i ett sådant fall, som sedan antar besluten och sedan också arbets- eller koncernavtalen för hela koncernen.

Arbetsavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda parter. Normalt reglerar företagsavtal t.ex. klädkoder, rökförbud, arbetstidsmodeller eller till och med semester och arbetsmiljö. Allt kan dock inte regleras i ett företagsavtal. Ytterligare eller kompletterande bestämmelser som normalt redan har fastställts i ett kollektivavtal är inte lagliga. Detta gäller endast om kollektivavtalet uttryckligen tillåter reglering genom företagsavtal. Denna klausul i kollektivavtalet är också känd som en öppningsklausul. Arbetsavtalets befogenhet att reglera är därför begränsad i omfattning, men har en direkt och tvingande effekt.

Det ingångna avtalet måste offentliggöras av arbetsgivaren. För detta ändamål är det tillräckligt om företagsavtalet har anslagits på en lämplig plats i företaget. Effekten av ett företagsavtal är obegränsad i sin form. Det kan dock sägas upp med en normal uppsägningstid på 3 månader eller ersättas med ett nytt. Ett företagsavtal kan emellertid också avslutas automatiskt genom en tidsbegränsning, ett uppsägningsavtal mellan parterna i företagsavtalet, slutet på Företagsråd (i den mån företagsavtalet var bundet till detta), företagets insolvens eller av en Överlåtelse av verksamhet. Det är inte möjligt att delvis upphäva avtalet. Ett företagsavtal kan därför endast vara giltigt i sin helhet eller inte alls. 

Det finns endast undantag från denna allmänna regel om arbetsgivaren och företagsrådet har kommit överens om en möjlig partiell uppsägning inom företagsavtalet. En partiell uppsägning av avtalet är dock endast möjlig om den återstående delen är meningsfull i sig själv och utgör en sluten reglering. Om ett företagsavtal har sagts upp kommer detta dock att träda i kraft i enlighet med § Avsnitt 77 VI BetrVG efter. Detta innebär att det upphävda avtalet fortsätter att gälla tills ett nytt avtal ingås mellan parterna. Företagsråd och arbetsgivaren. Detta gäller dock endast för företagsavtal där ett beslut av förlikningskommittén kan ersätta avtalet mellan arbetsgivaren och företagsrådet.

Ett företagsavtal är meningsfullt om arbetsgivaren vill införa en bestämmelse som i allmänhet kräver positivt samtycke från företagsrådet. Om företagsrådet å andra sidan är involverat i frågor som omfattas av medbestämmande, kan det till och med initiera åtgärder själv med hjälp av sin initiativrätt.

Tillämpningsområdet för ett företagsavtal omfattar nästan alla anställda i företaget. De avtal som ingås gäller även för anställda som börjar arbeta på företaget efter att ett företagsavtal har ingåtts. Arbetsavtalet har därför en effekt på alla framtida anställda. Ett företagsavtal gäller dock inte för personer som omfattas av § 5.2, 5.3 och 5.4 i BetrVG falla. Dessa omfattas inte av bestämmelserna i ett företagsavtal. Hit hör t.ex. juridiska ombud eller en medlem av ett verkställande organ eller ledande anställda enligt företagets anställningsavtal.

Man måste göra en grundläggande åtskillnad mellan två typer av works agreements. Det första är det verkställbara företagsavtalet. Som redan nämnts har företagsrådet i detta fall en egen medbestämmanderätt. Om arbetsgivaren vägrar att utfärda ett företagsavtal kan företagsrådet, i enlighet med § 87 BetrVG överklagande till förlikningskommittén. Förlikningskommitténs slutliga beslut ersätter avtalet mellan arbetsgivaren och företagsrådet. 

På så sätt kan arbetsgivaren tvingas att ingå avtalet. Den andra typen av företagsavtal är det frivilliga företagsavtalet. Dessa avtal reglerar allt där företagsrådet inte har någon medbestämmanderätt. Det § 88 BetrVG är inte uttömmande och endast förslag till ämnen lämnas. Ett företagsavtal kan därför endast ingås på detta sätt om arbetsgivaren och företagsrådet är överens om dess innehåll.

Vid överväganden om vilken lag och vilken princip som gäller för den enskilde arbetstagaren är det inte ovanligt att förvirring uppstår. Ofta uppstår frågan om vilken rättskälla som kan användas. Är det mitt eget anställningsavtal, kollektivavtalet eller företagsavtalet som gäller för mig? Huvudregeln är att anställningsavtalet och kollektivavtalet normalt har företräde. Dock måste förmånlighetsprincipen iakttas. Det innebär helt enkelt att den reglering som är mest förmånlig för arbetstagaren ska tillämpas. 

Om det finns ett företagsavtal behöver det inte uttryckligen nämnas i anställningsavtalet, men det gäller ändå. På samma sätt behöver arbetstagaren inte nödvändigtvis känna till eller vara medveten om företagsavtalet för att det ska tillämpas på deras anställningsförhållande. Det räcker med att avtalet existerar.

Genomförandet av det ingångna och giltiga företagsavtalet är sedan arbetsgivarens och endast arbetsgivarens ansvar. Företagsrådet har inte rätt att ingripa i företagets ledning. Om arbetsgivaren inte följer eller genomför ett företagsavtal kan företagsrådet dock inleda ett förfarande vid arbetsdomstolen, som sedan tvingar arbetsgivaren att genomföra avtalet.