Särskilda egenskaper för anställda i IT-lagstiftningen

Den förmodligen viktigaste komponenten i IT-arbetsrätten just nu är införandet av "hemmakontor" sedan början av coronaviruspandemin (COVID-19-pandemin) och de tillhörande arbetsrättsliga särdragen för anställda. Som med många arbetsrättsliga frågor är det anställningsavtal som ingåtts mellan arbetstagaren och arbetsgivaren den avgörande faktorn i ett sådant fall.

Enligt gällande rättspraxis kan arbetsgivaren inte ensidigt grunda anordnandet av ett "hemmakontor" på anvisningsrätten enligt § 106 mening 1 GewO (LAG Berlin-Brandenburg, dom den 14 november 2018 - 17 Sa 562/18). I motsats till detta fanns det tidigare ingen skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda arbetstagarna ett hemmakontor om detta inte föreskrevs i de motsvarande anställningsavtalen.

Detta har dock ändrats i och med införandet av den nya Corona-arbetsmiljöförordningen den 21 januari 2020: Enligt avsnitt 2 (4) i Corona Occupational Health and Safety Ordinance måste arbetsgivaren vid kontorsarbete eller jämförbara aktiviteter erbjuda anställda möjlighet att utföra dessa aktiviteter hemma om det inte finns några tvingande operativa skäl för motsatsen.

Med andra ord: Om anställningsavtalet inte innehåller några andra bestämmelser och i den mån en aktivitet utförs som faller inom tillämpningsområdet för avsnitt 2 (4) i Corona Occupational Health and Safety Ordinance och det inte finns några tvingande operativa skäl till motsatsen, finns det en rättighet, men inte nödvändigtvis en skyldighet, att arbeta hemifrån. FAQ från det federala ministeriet för arbete och hälsa om den nya Corona-arbetsmiljöförordningen innehåller information om vad arbetsgivare och anställda fortfarande behöver vara beredda på i samband med att arbeta hemifrån.

Det är dock fortfarande upp till arbetsgivaren att bestämma exakt hur arbetet ska organiseras på hemmakontoret. I synnerhet måste arbetsgivaren vidta organisatoriska och tekniska åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av rättsliga bestämmelser - särskilt de som rör dataskydd (se särskilt rekommendationerna om säkert mobilt arbete i hemmakontoret från Federal Office for Information Security).

Trots den förändrade bakgrunden är det självklart att arbetsmiljölagen och arbetstidslagen fortfarande är tillämpliga - anställda är därför varken oskyddade eller sämre än vid konventionellt arbete på plats i företagets lokaler.
I detta sammanhang uppstår också ytterligare IT-arbetsrättsliga problem: I vilken utsträckning är det tillåtet att använda arbetstagarens privata IT inom ramen för hemmakontoret och i vilken utsträckning får den IT-utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inom ramen för hemmakontoret användas för privata ändamål?